Götaverken

Förord

 

För Göteborg har varvsjobben haft avgörande betydelse för sysselsättningen, kanske större än vad Volvo har idag. Och för Sverige har varvsindustrin betytt stora exportinkomster. Än minner byggnadsnamn som Smedjan och Träverkstaden om dessa stora industriarbetsplatser. Där konstruerade och byggde skickliga varvsanställda under mer än hundra år inte bara fartyg utan även många andra tunga verkstadsprodukter. Götaverken är det varv vars verksamhet varade längst. Verksamheten upphörde maj 2015 då de sista arbetarna lämnade företaget, som då hette Damen Shiprepair Götaverken AB.

 

Ett samhälle i samhället

 

Hur var det dagliga arbetslivet på Götaverken under perioden från 1940-talet och framåt då mellan 4 000 och 5 000 anställda jobbade där? I dagligt tal kallades varvet för ”Herrgårn” till skillnad mot ”Torpet” som var Eriksberg. Götaverken ansågs vara lite humanare och de anställda slöt upp bakom ”sitt” varv alltifrån direktören till den nyanställde hjälparen. Det fanns också en kamratlig rivalitet mellan varven ungefär som mellan fotbollslagen IFK Göteborg och GAIS. Möjligheterna till karriär på Götaverken var också goda. Företaget hade egen yrkesskola som gav en extra skjuts framåt. Springpojken kunde avancera till avdelningschef. Men även äldre som började på varvet hade möjlighet att bli skickliga yrkesmän tack vare att de erfarnare lärde upp nyanställda som fick börja som hjälpare. Alltsedan övertagandet av Götaverken från Broströms genom det då bildade Förvaltningsbolaget Gilius hade ledande tjänstemän möjlighet att förvärva aktier i bolaget och därmed ett särskilt förhållande till sin arbetsgivare. Detta pågick ända fram till kriserna på 1960 talet då Salen gick in som ägare.

 

Stor yrkesstolthet

 

Visserligen var Götaverken fortfarande en tuff arbetsplats med tidvis hög personalomsättning. Men de som fann sig tillrätta och trivdes blev ofta kvar under hela sitt yrkesliv. Götaverken hade en stor kärna av yrkesstolta varvsarbetare. Lönen spelade naturligtvis också in, ackorden gav god utdelning och nästan varenda gubbe med ackordslapp blev en skicklig förhandlare.

 

Studiecirklar och föreningar

 

På varvet pågick vid sidan av arbetet en sjudande aktivitet i studiecirklar och olika föreningar. Arbetare, tjänstemän och arbetsledare hade efterhand omfattande studieverksamhet i de mest skilda ämnen. Under många år svarade en marketenteriförening för maten i företagets matsalar. Verkstadsklubbens andelsförening drev en affär samt sommarkoloni. Götaverkens Motorklubb sålde bensin och biltillbehör till sina medlemmar. Arbetarna hade vidare en förening för rekreation som drev semesterön Knarrholmen. Tjänstemännen semestrade på Strandön och arbetsledarna i semesterhemmet Släp, Götaverkens sport- och idrottsförening, hade aktiviteter i en mängd sportgrenar. Sångkör, fotoklubb, konstförening och filatelistförening lockade många deltagare. Flera stiftelser och fonder bildade ett trygghetsnät för de anställda i samband med sjukdom, dödsfall, lån till egna hem med mera. En sjuk- och begravningskassa bildades redan 1843 av grundaren Alexander Keiller men lades ner 1955 i samband med att den allmänna sjukförsäkringen infördes.

 

Götaverken mot undergång

 

Efter andra världskriget ökade världshandeln starkt och det ledde i sin tur till stor efterfrågan på nya fartyg. De svenska varven som stod med intakta anläggningar fick ett kraftigt uppsving och som mest hade de så mycket som cirka 10 procent av världens samlade skeppsbyggnadskapacitet!

 

Men tiderna mörknade främst till följd av japanernas varvsoffensiv med stora subventioner bland annat i form av stora krediter till beställarna. Götaverken hade länge haft pressad ekonomi och 1971 blev läget akut. I en rekonstruktion där staten medverkade övertog Sahlenkoncernen ägandet av det då konkursmässiga varvet.

 

I mitten av 1970-talet bröt oljekrisen ut och i kombination med sämre tider uppstod stor överkapacitet på den viktiga tankmarknaden. Storvarvet Eriksberg hamnade i kris och blev dotterbolag till Götaverken som i sin tur togs över av staten som bildade AB Svenska Varv 1977. Stora statliga subventioner sattes in samtidigt som kapaciteten drogs ner och verksamheten gick över till annan produktion främst inom offshore för oljeindustrin. Men denna produktion var också beroende av statligt beställarstöd och när marknaden vek upphörde även Arendal som varv. Storvarvsepoken i Göteborg var tillända trots hög skicklighet i alla led och en produktivitet i världsklass.

 

Viktiga årtal och händelser i

 

1841 Götaverkens föregångare bildas när skotten Alexander Keiller startar en verkstad på Skeppsbron i Göteborg. Firmans namn är Keiller & Co och man ska ägna sig åt gjuteri och smide för att tillverka allehanda maskiner. Keiller kan kallas den tunga industrins fader i Göteborg och hans verkstad blir något av Göteborgs första praktiska yrkesskola där många människor får lära sig nya yrken. Det gäller både arbetare och tjänstemän. Läs mer under ”Keillers Mekaniska verkstad”.

 

1906 Keillers epok är slut. Företaget tas över av nya ägare med ett nytt bolag, Göteborgs Nya Verkstads AB som får cirka 625 anställda. Telegramadressen ”Götaverken” blir 1917 det etablerade namnet.

 

1917 Mellan 1866 och 1917 bygger varvet 180 fartyg alltifrån örlogsfartyg till tankfartyg och ponton-kran. Första världskriget medför goda tider för skeppsbyggeri. Ett lyft för varvet och svensk industri är beställningen och arbetet med pansarskeppet ”Sverige”. Fartyget ”Hamlet” på 7 000 ton byggt år 1916 blir ”tankfartygens moder” eftersom konstruktionen bäddar för Götaverkens senare ledande ställning inom tankertillverkningen.

 

1918 levereras m/s ”Bullaren” till Transatlantic som det första fartyget med en licenstillverkad Burmeister & Wain dieselmotor. En ny flytdocka med 13 000 tons lyftkraft blir klar för fartygsreparationer.

 

1921 genomför Götaverken sitt största reparationsarbete då Norska Amerikalinjens ”Stavangerfjord” byggs om från kol- till oljeeldning.

 

1927 Gasklockan på 100 000 kubikmeter till Göteborgs nya gasverk blir klar. I staden finns på 1940- och -50-talen 150 000 gasabonnenter och cirka 48 mil gasledningar.

 

1930 Företaget har bred verksamhet på 1930-talet med många olika produkter. Bland annat bygger man förutom fartygsångpannor även ångmaskiner, fönster, broar och gjuteriprodukter. Flygplan ingår också i produktionen! I början av decenniet arbetar cirka 4 000 anställda på Götaverken.

 

1940 är man uppe i 5 000.

 

1939 finns fem stapelbäddar och upp till 200 meter långa fartyg kan byggas. Företaget har utvecklat en egen 2-takts dieselmotor som för första gången nu installeras i M/S ”Dicto”.

 

1945 Krigsslutet innebär ett stort uppsving bland annat för skeppsbyggen till norska redare. Stora investeringar görs i verkstäder, maskinpark, smedja, kranar och annan utrustning.

 

1946 Varvet sjösätter den linjesköna ”M/S Stockholm” som levereras två år senare till Svenska Amerikalinjen. Fartyget tar från början 390 passagerare men byggs senare om och kan då ta fler ombord. 1956 inträffar en fartygskatastrof då ”Stockholm” kolliderar med ”Andrea Doria” i tät dimma utanför USA:s nordostkust.

 

1950 Ny flytdocka beställs i Belgien. Nytt plåtslageri byggs liksom ett modernt huvudkontor.

 

1950-talet blir förändringarnas årtionde i skeppsbyggeriet. Svetsningen ersätter successivt nitningen genom nya effektiva svetsmetoder, bättre stål och byggande av fartygen i sektioner vilket blir allt vanligare. Detta gör produktionen effektivare och minskar kostnaderna.

 

1951 är det nya huvudkontoret vid Stjärngatan inflyttningsklart. Huset är ett tegelhus med sex våningar, som rymmer uppåt 1 000 tjänstemän.

 

1954 skriver varvet hela 24 nya fartygskontrakt!

 

1959 Tank- och bulkfartygen blir allt större och för att öka konkurrenskraften satsar Götaverken på ett helt nytt nybyggnadsvarv, Arendalsvarvet. Läs mer under ”Arendalsvarvet#.

 

1965 7 000 anställda arbetar på Götaverken som detta år befäster platsen som världens fjärde största varv.

 

1968 Det sista nybygget bulkfartyget ”Greta Thulin” om 38 000 ton lämnar ”gamla” Götaverken hundra år efter första fartygsleveransen från Hisingen. Samma år läggs större delen av gjuteriet ner, ett tråkigt 100-årsjubileum. Gjuteriet hade varit en viktig del i verksamheten redan från starten vilket bland annat Göteborgs saluhall och utsmyckningen av Kungsportsbron ännu vittnar om.

 

1970 Göteborgsvarvet delas upp i resultatenheterna Reparation, Motor och Ångteknik. De olika verksamheterna renodlas och största satsningarna görs på reparationssidan. Samtidigt saneras och utvecklas hela det gamla varvsområdet. En flytdocka beställs från Polen, som får stor betydelse för varvet eftersom det gör det möjligt att docka större fartyg. Datatekniken börjar också sitt intåg på varven och får stor betydelse. Som exempel kan nämnas hjälpmedel inom administrationen, tekniska beräkningar och numerisk styrning. Läs mer under ”Götaverken Motor” och ”Götaverken Ångteknik”.

 

1971 Den statsunderstödda japanska varvsoffensiven under 1960-talet urholkar snabbt de svenska varvens konkurrenskraft. Götaverken är konkursmässigt men räddas genom rekonstruktion där staten medverkar. Sahlenkoncernen blir ny ägare och läget ser tillfälligt ljusare ut med hjälp av statliga garantier.

 

1976 Eriksberg är i kris och varvet går upp i Götaverken där staten nu tar huvudansvaret. Tankmarknaden dras med stor överkapacitet och oljekrisen slår hårt. Samma år invigs det nya reparationsvarvet som får namnet Götaverken Cityvarvet. I detta ingår reparationsrörelserna på Götaverken, Lindholmen och Eriksberg.

 

1977 Blir resultatenheterna självständiga bolag under ny-bildade statliga Svenska Varv AB. Arendalsvarvet har då nära 4 400 anställda, Cityvarvet 2 500, Motor 1 000 och Ångteknik drygt 900.

 

1978 De stora personalminskningarna som följer på Eriksbergs nedläggning och Götaverkens nedskärningar med över 2 000 anställda hanteras i bland annat Projekt 80. Organisationen tar över 3 000 ”övertaliga” för att i socialt acceptabla former slussa de drabbade till annan sysselsättning. Förutom att underlätta övergången till nya jobb är huvudsyftet att göra de återstående varven livskraftiga genom bland annat ny personalsammansättning.

 

1980 P 80 avslutas i början av 1980-talet. 600 personer får arbete utanför Götaverken, 350 återanställs, 700 sjukpensioneras, förtidspensioneras eller är sjukskrivna.

 

1985 Aktiviteterna krymper snabbt på Götaverken och ett fastighetsbolag bildas för att ta över anläggningarna och etappvis bygga om dem. Smedjan, Experiment-verkstaden (141:an), Träverkstaden och Förrådet renoveras först. Plåtverkstaden blir idrottshall. Området öppnas för andra företag som behöver lokaler. Den stora flytdockan säljs till Tyskland.

 

1988 Götaverken levererar och monterar stålkonstruktionen till hangaren för Herkules-flygplan på F7 Såtenäs.

 

1992 Under hösten tog Celsius styrelse beslut om att avveckla cityvarvet. Detta beslut skapade skarpa protester från alla anställda. Fackliga demonstrationer genomfördes och press och politiker blev engagerade. Detta skapade press på företaget.

 

1993 I mars görs en omstart av Cityvarvet med totalt 72 anställda. Celsius står kvar som ägare till 80 procent och de anställda med 20 procent.

 

2000 Varvet köps av den holländska varvskoncernen Damen Group.

 

2014 Damen Group meddelar att varvet ska läggas ner.

 

2015 De sista anställda lämnade varvet i maj samtidigt som inventarierna auktionerats ut och flytdockan säljs.

 

2016 Flytdockan, som köptes av Dutch Marine, lämnar Göteborg den 6 maj 2016 med destination Dunkerque i Frankrike. Varvsepoken är slut.

 

Texten ovan är bland annat ett urval hämtad från Varvshistoriska föreningens skrift ”Götaverken”. Den finns att köpa hos oss.

031 - 51 02 07

varvshistoriskagbg@telia.com

Anders Carlssons gata 11

417 55

Göteborg

Organisations nr: 857209 - 4905

Postgiro: 19781 - 4