Eriksberg

Inledning


Den som idag besöker, arbetar eller kanske rentav bor på Norra Älvstranden har nog svårt att föreställa sig den enorma förändring som skett på de gamla varvsområdena. Istället för moderna bostäder, hotell, skolor och företag inom olika branscher låg här skeppsvarv som var bland de största i världen. För Göteborg hade varvsjobben avgörande betydelse för sysselsättningen, kanske större än vad Volvo har idag. Och för Sverige betydde varvsindustrin stora exportinkomster.


Än påminner åtskilliga byggnader om dessa stora industriarbetsplatser. Där konstruerade och byggde skickliga varvsanställda under mer än hundra år inte bara fartyg utan även många andra tunga verkstadsprodukter. Eriksbergshallen, Hotell11, maskinverkstaden och gamla varvskontoret är några exempel på klassiska anläggningar från varvets storhetstid som står kvar och fått nya uppgifter efter genomgripande ombyggnad. Och fortfarande finns den stora bockkranen som en symbol för varvsepoken Eriksberg Mekaniska Verkstad eller Eriksberg som många kort och gott säger.


Historien om Eriksberg och de andra storvarvens framväxt i Göteborg är även berättelsen om industrialismens, fackets och arbetarrörelsens genombrott. Att just Göteborg kom att bli centrum för en varvsindustri berodde på flera lyckliga omständigheter. Bra läge, initiativrika industrialister, duktigt yrkesfolk, tillgång till kapital och utbildning betydde mycket.


Även om varven troligen inte erbjöd sämre arbetsmiljö än andra tunga industrier var arbetsförhållandena på många sätt usla. En av de första uppgifterna för det framväxande facket på Eriksberg var därför att driva fram bättre arbetarskydd. Den tuffa varvsmiljön präglades av utomhusarbete och stora olycksfallsrisker på grund av det tunga arbetet som ofta utfördes på hög höjd. Mycket stor personalomsättning och många inhyrda arbetare spelade också in.


Trots att Eriksberg var en hård och tuff arbetsplats med stor personalomsättning var det ändå något särskilt med att jobba på ”Torpet”, som varvet kallades för. På fritiden deltog dessutom många i olika fritidsaktiviteter som exempelvis teater, musik och sång. Arbetare och tjänstemän spelade teater, hade egen orkester och sångkör. Dessutom fanns en konstklubb som 1975 uppgick till 600 medlemmar. Flera semesterhem startade i samband med att de anställda fick rätt till semester. Arbetsledarna hade Halse nabb på Orust och tjänstemännen fick en anläggning på Tjörn, Höviksnäs.


Allt som allt byggde Eriksberg 626 fartyg och båtar. Av dessa var 201 tankfartyg, 196 torrlastfartyg, 36 kyllastfartyg och 12 örlogsfartyg. Till detta kom olika specialfartyg samt under varvets tidigare år ångslupar, bogserbåtar samt skärgårds- och passagerarbåtar. Bland de många fartyg som byggts genom åren kan ångaren ”Bohuslän” och jagaren ”Småland” särskilt omnämnas. ”Bohuslän” gör fortfarande skärgårdsturer med Göteborg som hemmahamn och ”Småland” ingår numera i Maritiman, Göteborgs marina upplevelsecentrum. Men även andra produkter som fyrtornet Måseskär samt den första Hisingsbron (revs 1968) tillhör det som tillverkats




Några viktiga årtal ur varvets historia


1850 startar en ”galvanisk inrättning” som grundas av segelskuteredaren och skeppshandlaren Christian Barchman och hans kompanjon C F Höglund. Verksamheten börjar i en gammal smedja på tomten Eriksberg


1853 är varvets officiella födelseår. Företaget heter då ”Ericsbergs Metall- och Tackjärnsgjuteri” och tillverkningen omfattar efter utvidgning en rad olika fartygstillbehör, bland annat lås för roderbeslag, bultar och vinschar. Dessutom tillverkar man andra verkstadsprodukter som ugnar och ornament. Även reparation av segelfartyg ingår i produktionen.


1873 lämnar första fartyget Eriksbergs varv.


1876 Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB bildas. Företaget har 180 anställda


1915 köper Dan Broström Eriksberg för 1,2 miljoner kronor. Nya investeringar görs bland annat i två stapelbäddar i betong. Göteborgs första flytdocka blir klar.


1923 Maskinverkstaden för byggande av dieselmotorer är klar. Byggnaden står ännu kvar under namnet Eriksbergshallen.


1940 En ny varvsanläggning uppförs på nyinköpt mark mellan nuvarande Hotell 11 och bockkranen. Tre stapelbäddar i betong, ny plåtverkstad och svetshall samt nya kranar ingår i satsningen. Eriksbergs varv är nu starkt rustat för det intensiva fartygsbyggande som står för dörren. I och med att den nya svetshallen står klar är en rad nyinvesteringar i stort sett fullbordade och Eriksberg framträder som det kanske modernaste varvet i världen. Produktionen kan koncentreras till de tre nya stapelbäddarna tack vare metoden att bygga i sektioner.


1959 står en byggdocka klar 280x44 meter djup 11,6 m. Order tecknades på en serie stora tankers till Mobil Oil Company.


1969 Utbyggnaden av den stora byggdockan är klar och den gigantiska bockkranen är på plats. Fartyg på upp till 500 000 ton kan byggas. Idag är kranen monument över den svunna varvsepoken och dockan på 382 x 65 meter har blivit småbåtshamn.


1971 10 människor omkommer och 28 skadas vid en katastrofal explosionsartad brand på tankern ”Samnanger” som ligger inne för reparation.


1972 Över 6 000 anställda arbetar på Eriksberg. Det är det största arbetsstyrkan i varvets historia.


1979 Sista nybygget är tankern ”Atland” som därmed avslutar en 106-årig skeppsbyggnadsepok. Varvet går i graven och det 31 mars läggs verkstadsklubben ner.


Texten ovan är ett urval hämtad från Varvshistoriska föreningens skrift ”Eriksberg”. Den finns att köpa hos oss..