Lindholmen

Förord


Den som idag besöker, arbetar eller kanske rentav bor på Norra Älvstranden har nog svårt att föreställa sig den enorma förändring som skett på de gamla varvsområdena. Istället för moderna bostäder, hotell, skolor och företag inom olika branscher låg här skeppsvarv som var bland de största i världen. För Göteborg hade varvsjobben avgörande betydelse för sysselsättningen, kanske större än vad Volvo har idag. Och för Sverige betydde varvsindustrin stora exportinkomster. På Lindholmen konstruerade och byggde skickliga varvs-anställda under mer än hundra år inte bara fartyg utan även andra tunga verkstadsprodukter.


Åtskilliga anläggningar från varvets storhetstid har fått nya uppgifter efter genomgripande ombyggnader. Plåt-verkstaden har blivit Backa Teater och Maskinverkstaden är numera Ester Mosessons Gymnasium. Som mest arbetade 1 800 personer på varvet, idag handlar det om mångdubbelt fler i ”Lindholmen Science Park”.


Vardagen på Lindholmen


Historien om Lindholmen och de andra storvarvens framväxt i Göteborg är även berättelsen om industrialismens, fackets och arbetarrörelsens genombrott. Att just Göteborg kom att bli centrum för en blomstrande varvsindustri berodde på flera lyckliga omständigheter. Bra läge, initiativrika industrialister, duktigt yrkesfolk, tillgång till kapital och utbildning betydde mycket. Det dröjde dock innan de anställda organiserade sig i slagkraftiga fackföreningar. Göteborg var en utpräglat borgerlig stad där den liberala Arbetareföreningen länge dominerade. Verkstadsklubben blev den första fackliga organisationen på Lindholmen varvet och bildades 1901. Denna blev också Metall 41:ans verkstadsklubb nr 1!


Kamp för bättre arbetsmiljö


Arbetsmiljön på varven var tuff och jobbet riskfyllt på många sätt. Arbete på höga höjder, läckande gas, asbest och giftiga färger är några exempel. Och det finns berättelser om att varvsarbetarnas händer frös fast i plåtarna under de stränga krigsvintrarna. Under 1950-talet började en del förbättringar genomföras, bland annat infördes skyddshjälmar. Men att varvsarbetet fortfarande var farligt på 1960-talet visar en gasexplosion i en båt. Flera arbetare omkom då. Ett annat exempel på dålig arbetsmiljö är målning av bottenplåtarnas och tankarnas insidor med giftig blymönja.


Ett samhälle i samhället


Lindholmens varv kallades i dagligt tal ”Hemmet” av varvsarbetarna till skillnad mot ”Torpet” (Eriksberg) och ”Herrgårn” (Götaverken). En annan benämning på Lindholmen var ”Slottet”. Varvet var det minsta av de tre stor-varven och byggde fartyg upp till cirka 30 000 ton. Som mest arbetade ca 1800 anställda på Lindholmen och det var under högkonjunkturen på 1960-talet. Kontakterna med de andra varven var något komplicerade. Lindholmare och Götaverkare kom bra överens medan kontakterna inte var så goda med ”torparna” på Eriksberg.


Kamratskap och solidaritet


Lindholmen var hemmet där alla kände varandra. Varvet var lagom stort och där fanns gott kamratskap och solidaritet mellan gubbarna. ”Apan”, en slags hjälpreda som assisterade med nitar,


var lika mycket värd som nitaren själv. Jobbet var också fritt så tillvida att varvsarbetarna jobbade självständigt utan alltför mycket kontroll av förmannen som kallades ”påfösaren”. Men det fanns också en baksida, arbetsmiljön var som nämnts livsfarlig och de hygieniska förhållandena länge dåliga. Alla inte fick plats i matsalen och att man vintertid värmde mjölk och smörgåsar i smedjan. Ändå kunde arbetarna ibland driva igenom sina krav när det verkligen gällde. Långvarigt missnöje med dåligt satta ackord ledde till vild strejk som i sin tur resulterade i att den ansvarige tjänstemannen fick andra arbetsuppgifter.


Andelsförening

På den sociala sidan var Lindholmen troligen tidigt ute med en andelsförening där de anställda bland annat kunde handla kläder och skor. Andra föreningar fanns för fritidsaktiviteter som exempelvis sång och musik. Varvsarbetarna hade under en tid koloni i Mölnlycke och tjänstemännen stugor i Ljungskile och Sälen. Ett vardagligt inslag var de ofta träffande extranamn som varvsarbetarna gav varandra. En tillknäppt kamrat som knappt sa gomorron kallades ”Glädjespridaren” och på den vägen var det. ”Sven Brännvin” tarvar väl ingen större förklaring... En läkare på sjukstugan gick heller inte fri. Eftersom han ordinerade albyl mot de flesta krämpor kallades han ”dr Albyl”...


Lindholmen mot undergång


Efter andra världskriget ökade världshandeln starkt och det ledde i sin tur till stor efterfrågan på nya fartyg. De svenska varven som stod med intakta anläggningar fick ett kraftigt uppsving och som mest hade svenska varv cirka 10 procent av världens samlade skeppsbyggnadskapacitet.


Hopplöst läge

Men tiderna mörknar mot slutet av 1960-talet främst till följd av japanernas varvsoffensiv med stora subventioner bland annat i form av omfattande krediter till beställarna. Först ut bland krisvarven är Lindholmen som i mitten av decenniet gör stora förluster på tre färjor. Till detta kommer att varvet ligger geografiskt inklämt och därför är tvingat att bygga mindre tonnage. Konkurrensen inom detta segment är skoningslös samtidigt som man inte kan expandera för att konkurrera på den expansivare marknaden för större fartyg. Ägaren Johnsonkoncernen som verkligen kunde shipping tvingades ge upp och efter att ha övertagits av Eriksberg år 1970 avvecklas Lindholmen successivt fram till nedläggningen 1976.


Några viktiga årtal ur varvets historia


1845 Göteborgsköpmannen Theodor Wilhelm Tranchell blir delägare i en verkstad som köpts från Lindholmens säteri. Ett 20-tal arbetare följer med. Lindholmens Varv och Fabriks-AB utvecklas snabbt till en anläggning för nybyggnad och reparation av träfartyg. Bland annat byggs stapelbäddar och slip. Ett storvarv börjar skönjas på de så kallade Lindholmsvassarna.


1848 sjösätter varvet briggen Aurora som blir Göteborgs största och vackraste fartyg. Varvet börjar tidigt bygga ångslupar för trafik på Göta Älv.


1855 levererar varvet den första järnångaren med det ståtliga namnet ”Gustaf II Adolf”. Fartyget är en 53 meter lång hundratonnare som kan göra 10 knop.


1858 hamnar Lindholmen i ekonomisk kris eftersom beställningarna minskar till följd av lågkonjunktur samtidigt som investeringar i utrustning och anläggningar drar stora pengar. Varvet saknar reservkapital för att möta de dåliga tiderna. Krisen kan dock lösas genom att Motala Werkstad går in som storägare och bidrar med nytt kapital. Varvet får samtidigt en ny ledare i Carl Norrman som kommer att betyda mycket för utvecklingen av Lindholmen till ett av landets ledande varv.


1871 Staten går in med pengar till en torrdocka som blir den första i Göteborg. Dockan behövs för att torrsätta större fartyg eftersom sliparna inte längre räcker till. Det statliga engagemanget beror på att dockan är ett riksintresse. Anläggningen byggs i dalsänkan mellan Slottsberget och Skaddeberget och står klar 1875.


1878 Skriver Motala Werkstad kontrakt med bröderna Nobel om att bygga tankångare för Kaspiska havet. Fartyget ”Nordensköld” byggs på Lindholmen och därmed inleder man en ny epok i varvets historia. Det är världens första tankfartyg som transporterar olja i bulk.


1891 försätts Motala Werkstad och därmed även Lindholmens varv i konkurs. Bidragande orsaker är konkurrens från engelska och tyska skeppsvarv. Konkursen innebär att praktisk taget alla anställda avskedas, från nära 1 500 1890 kvarstår 40 vid årsskiftet 1891-92. Verksamheten kommer dock snart igång genom ett bolag som arrenderar varvet. Ett par år senare grundas Lindholmens Verkstads AB av en grupp intressenter med stark Göteborgs-förankring. Arbetsstyrkan pendlar under de kommande 10 åren mellan 650 och 750 man.


1906 Lindholmen får ny ledning genom ägarförändringar och knyts åter samman med Motala verkstad. Varvet rustar sig för stora fartygsbyggen och sjösätter 1909 ångfärjan ”Konung Gustaf V” som blir världens hittills största i sitt slag.


1907 är pansarskeppet Oscar II klart och blir fram till 1917 flottans chefsfartyg. Skeppet är varvets hittills största bygge för flottan.


1910 Varvet levererar en oceangående lastångare på 6 500 ton med 119,5 meters längd och 15.23 meters bredd. Beställare är Johnsonägda Rederi AB Nordstjernan, ett rederi som kommer att lägga många beställningar på Lindholmen. Fartyget får namnet ”Axel Johnson”. Fartyget sätts in på Sydamerika och inleder därmed en viktig epok i svensk oceangående linjesjöfart. Tekniskt blir det en lysande framgång för Lindholmen, ekonomiskt blir fartygen en brakförlust vilket bidrar till att varvets ekonomi kommer i gungning.


1915 blir Lindholmen åter ett rent Göteborgsföretag sedan ett konsortium av göteborgare genomförde ett stort aktieköp. Omkring 1 000 man arbetar på varvet.


1927 börjar med att varvsledningen minskar verksamheten till ren reparationsrörelse.


1932 råder åter kris och enda nybyggnaden är en flodspruta till Göteborgs stad. Varvet koncentrerar sig nu på upphuggning av fartyg samt reparationer.


1938 skrivs avtal om försäljning av Lindholmen till Johnsonkoncernen.


1941 Lindholmen ligger långt framme med den nya svets-tekniken och är först i världen med att svetsa stommar till ångpannor.


1946 En flerårig upprustning av varvet börjar. Bland annat byggs nya fartygsbäddar, plåthall, verkstadskontor med sjukstuga samt tvätt- och omklädningsrum.


1957 Under slutet av 1950-talet och början av -60-talet levererar varvet en serie ”Rio-båtar” till Rederi ab Nordstjernan. Det handlar om linjesköna, snabba 10 000-tonnare för oceanfart som blir en stor succé.


1965 En förödande gasexplosion inträffar på fartyget Bonny som ligger inne för reparation och flera arbetare omkommer.


1966 Panntillverkningen på Lindholmen upphör. Varvet har order på flera färjor. Men byggena är en dålig affär för varvet. Enbart förlusten på första färjan, ”Saga”, uppgår till 5 miljoner kronor. Underskotten leder till omorganisation av ritkontor och affärskontor vilket ger positivt resultat.


1969 Lindholmen levererar sitt sista fartyg som självständigt varv.


1970 Eriksbergs varv som ägs av Broströms övertar 1 januari Lindholmen av Johnsonkoncernen för att få tag på duktiga yrkesarbetare.


1976 Lindholmens varv upphör helt.


Texten ovan är ett urval hämtad från Varvshistoriska föreningens skrift ”Lindholmen”. Den finns att köpa hos oss.